En väldigt gammal kvinna, man såg smärtan i hennes ögon där hon låg & väntade på oss i korridoren...

Tar artigt i hand, presenterar mig & berättar att det är vi som ska hämta henne, hon tar min hand & ler mot mig, inte bara dra på mungiporna utan hon ler med hela ansiktet... Vi fick hennes förtroende :)

När vi lämnar henne så tar hon min hand igen, hon för den mot kinden & håller den så hårt! Hon börjar gråta samtidigt som hon tackar & tackar & tackar, så tittar hon upp på mig & frågar mig -Älskade tös, hur orkar ni vara så underbara hela tiden?! Jag tittar på henne & berättar att det är inte så svårt när man har världens bästa jobb... Hon pussar min hand & tackar yttligare en gång...

Om man bortser från de som får oss att må dåligt & fokuserar på de som vi gör bäst så har vi världens bästa jobb <3