När man minst anar ....
När solen gått ner
och himlen är mörk
När stjärnorna tindrar
Och världen sveps in
I månens silverne sked
Då släpper vi taget
Andas sakta ut
sjunker tillbaka
Ned i drömmarnas hav
Vi förs av dess strömmar till fjärran stränder
En helt vanlig dag på jobbet ? Hoppas jag inte ! Han dog framför våra ögon & där får vi stå för att bara se på & ingenting göra ... De strider mot den mänskliga instinkt vi har !
Nej , han var inte ung men inte gammal heller . Han hade fru & barn som inte hade en aning om vad som just hänt . Visst , hans död var ofrånkomlig då den diagnos han hade önskar man inte ens sin värsta ovän men lite förvarning vill man väl ha så man får säga hejdå ...
Min underbara kollega var otroligt duktig & kompetent under hela döds "ögonblicket" som inte var ett ögonblick utan mer en kamp mellan en kropp som inte ville mer & själ som kämpade in i det sista för att få vara kvar <3
Med detta vill jag även säga - Ta vara på varann för ingenting varar för evigt !
& även ett stort tack för de stöd vi fick av våra kollegor (vänner) våra chefer & min kära Jehnie som var med & vi fixar de här med att stötta varann väldigt bra ! Du är fantastisk ! <3<3
Men fy :(. Du är stark, min duktiga storasyster! Jag älskar dig!
tjusigt värre vännen, tack.
Finns om du behöver mig gumman. Det är en månad sen i dag det hände mig....... I bland undrar man hur man orkar. Vilken vacker dikt Malin. Du är unik. <3<3<3