Ber om ursäkt
Då vi alla är olika individer & ser allt på våra egna sätt så blev jag lite syrligt bemött tidigare idag ang mitt blogg inlägg från igår ...
Nu är det ju faktiskt så att man kan välja att inte berätta hela sanning då de kan missuppfattas eller folk kan såras å de vill man ju inte göra i onödan .
Å detta uppfattas som lögner från vissa medans jag ser de på ett annat sätt ... Ett typiskt exemplar på missuppfattningar :o)
Hur fungerar vi egentligen ?
Jaa, de är väl inte en onormal fråga ?? Förstår inte varför man säger en sak å gör en annan ? Jag vet att min ärlighet sätter mig i klistret ibland men å andra sidan så vet ju alla vart dom har mig, vet vad jag tycker & vet hur jag fungerar ... Jag lever efter de, behandla andra så som du vill bli behandla själv & förutsätter att andra tänker på samma sätt ! Jag är uppfostrad med massa kärlek, ömhet & ärlighet :o) Min mormor sa alltid- ärlighet varar längst & tycker att hon har så rätt!! Men ändå så möts man av oärliga människor som ändå håller med om att man kommer längre med ärlighet, varför är de så ? Är det så att dom tror att vi andra är korkade & aldrig kommer att förstå?? Eller är de helt enkelt så att de är dom som inte tänker längre än näsan räcker ?
Är man ärlig så tål man även att höra sanningen, varför finns de ändå dom som inte tror de? Eller är de bara för att såra med avsikt ? Undantag för mytomaner för de är ändå en sjukdom ... Hur de nu kan vara de? hur kan lögner bli en sjukdom? Tror att de måste va hjärnskada för så urbota korkad kan man inte vara annars! Men jag är ändå lite fascinerad av mytomaner för dom tror ju verkligen sig själva, hur overkligt de än är ... En lögn avlöser den andra å storyn förändras för varje gång man hör den & påpekar man något så blir de arga miner & en idiot förklaring, kan man göra nå annat än att skratta i detta fall ??
När vi ändå är inne på detta ämne med lögner, hur står de till där uppe när man börjar ljuga för sig själv ? Men vet ju redan från början att det är en lögn ju ... Måste ju bli en ändlös konflikt i hjärnan?!
Jag ljög iofs för mig själv idag när jag satt i bilen & va grymt sugen på en snickers men jag ljög för mig själv å sa att jag inte var de, å de värsta va väl att jag köpte de... Att jag inte var sugen alltså :) Är nog lite korkad ändå, ha ha.
Å de här med trogen, alla former av trogen! Trogen mot sig själv, sin partner & jobbet ...Hur står de till där egentligen ? Finns de nån som ALDRIG känt, nää, idag stannar jag hemma? Tanken har nog funnits hos alla men finns de nån som aldrig har varit "otrogen" sitt jobb ?
Å de här med att vara otrogen mot sin partner, de kan jag säga att de skulle aldrig ske!! Men hur är de om man är singel men träffar någon som har partner?? Är man otrogen då eller är de så att man inte kan ta ansvar för va alla andra gör? Väldigt nyfiken på den biten, alla över lag vet väl att det är fel men är man rätt person att ta ansvar för vad en helt annan individ gör ? Själv kan jag ju säga att jag aldrig skulle vara otrogen men skulle man orka & har man rätt att bestämma va andra ska göra ? Är de då man kallas moralkossa ? ;))
Mycket tankar & funderingar denna kväll.... Kommer bli en lång natt, ha ha
Panik i lägret ;)
Jobbade som vanligt igår på dan & på kvällen ringde chefen & frågade - Ska du eller jag jobba inatt ? Å vad svarar man på den då ?! Man vill ju ha sitt jobb kvar på måndag ;) Så de va bara att avstyra kvällens mys & åka hem å slänga på sig arbetskläderna, men jobba natt e underbart skönt !
Halv tio på kvällen ringer min farbror & berättar att de brinner hos pappa, ingen panik där inte !! Men längre in i samtalet så framgår det att det är soteld, men går de fel kan ju kåken brinna ner å nog för att jag älskar min pappa men att bo med honom .... Njaaaa ....
Jag fick tag på pappa å de va tydligen en kraftig sådan men tillslut så fick brand stopp på den :o)
Min stackars pappa måste fått panik ....
Jag ringde å väckte sotaren, för de måste man göra innan man får elda igen & en stoooor eloge till honom som hjälpte oss så pappa får upp lite värme igen :o)
Halv tio på kvällen ringer min farbror & berättar att de brinner hos pappa, ingen panik där inte !! Men längre in i samtalet så framgår det att det är soteld, men går de fel kan ju kåken brinna ner å nog för att jag älskar min pappa men att bo med honom .... Njaaaa ....
Jag fick tag på pappa å de va tydligen en kraftig sådan men tillslut så fick brand stopp på den :o)
Min stackars pappa måste fått panik ....
Jag ringde å väckte sotaren, för de måste man göra innan man får elda igen & en stoooor eloge till honom som hjälpte oss så pappa får upp lite värme igen :o)
Lättare att skriva än att prata ...
Varför är det så ?? Varför är det alltid lättare att skriva än att prata ? Jag har lite svårt för detta att tassa kring het gröt, tycker att det är bättre att ta tjuren vid hornen även fast de kan svida ! Men vad gör man när det tillfälle att ta tjuren vid hornen aldrig kommer ?? Det finns ju ämnen man inte ska ta upp över telefon, men när det är den enda vägen så känns de ju som ett måste, men jösses så konstigt det känns när man inte kan se vilket kroppsspråk den andre man talar med har ... Att ha ett samtal öga mot öga kan man läsa av så mycket utan att behöva använda ord :o)
Har behövt ha ett sånt samtal över tfn, inte roligt alls !! Kändes som att få en hink med ord hälld över sig & ändå inte förstår ... Men men, de är väl lite så de ska vara, de ska inte va för lätt för då slutar man att kämpa :o)
Har behövt ha ett sånt samtal över tfn, inte roligt alls !! Kändes som att få en hink med ord hälld över sig & ändå inte förstår ... Men men, de är väl lite så de ska vara, de ska inte va för lätt för då slutar man att kämpa :o)
